Nu är det ungefär 600 ord kvar att skriva på min stackars lilla uppsats. Som den har plågat mig de senaste veckorna. Självförtroendet har pendlat dramatiskt från att jag har suttit med huvudet högt i storslagna tankar om mig själv till att jag ifrågasätt huruvida jag tänker skriva något alls mer eller om jag bara ska lägga ner. Nu på sluttampen är det hur som helst ingen idé att ge upp. Jag har känt mig smått patetisk då jag och JD har suttit på KB och klagat. JD skriver nämligen på en uppsats på magisternivå medan min är en sketen b-uppsats, dock en jag tagit på stort allvar. Tro mig. Livet blir så lätt när JD är här. Det finns någon som förstår vad man menar, som inte tycker att man är larvig och stel när man talar om ambitioner och brist på självförtroende. Alla vill att man bara ska kick back och chilla. Det är lätt att säga och jag vet att det är oroande att jag identifierar mig med Nina i Black Swan. Då är det skönt att ha JD här. Han analyserar nämligen sig själv och sin framtid i samma utsträckning som jag.

Jag och JD 2006 då vi fortfarande var ute i svängen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar